Upphovsrättslig normbildning internationellt och inom EU
Av Johan Axhamn*
1. Inledning
En betydande del av bestämmelserna i den svenska upphovsrättslagen baseras på eller anses uppfylla bestämmelser i EU-direktiv.[fn]* Johan Axhamn är jur. dr och docent vid Lunds universitet. Artikeln baseras på ett anförande som författaren höll vid Svenska Föreningen för Upphovsrätts årliga studiedag i december 2024, till vilken författaren bjudits in att reflektera över aktuellt tema utifrån erfarenheter av förhandlingar inom EU och WIPO. Axhamn har inom ramen för ett särskilt förordnande för justitiedepartementet sedan 2012 representerat Sverige bland annat i vissa möten i WIPO:s ständiga kommitté för upphovsrätt och närstående rättigheter (Standing Committee on Copyright and Related Rights, SCCR) och WIPO:s mellanstatliga kommitté om immaterialrätt och genetiska resurser, traditionell kunskap och folklore (IGC). Under det svenska ordförandeskapet för EU våren 2023 var Axhamn vice ordförande i EU:s rådsarbetsgrupp för immaterialrätt. Mellan 2012 och 2014 förhandlade Axhamn direktivet 2014/26 om kollektiv förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter m.m. Mellan 2014 och 2015 var Axhamn sekreterare i den utredning som föreslog ett svenskt genomförande av direktivet, ett arbete som resulterade i betänkandet Kollektiv rättighetsförvaltning på upphovsrättsområdet, SOU 2015:47. Jämfört med anförandet, som ägde rum i december 2024, har artikeln uppdaterats något för att reflektera senare rättsutveckling.Se t.ex. Bernitz i NIR 2020 s. 71 ff. Det traditionella nordiska lagstiftningssamarbetet på upphovsrättens område[fn]Se t.ex. Rosén i NIR 2020 s. 4 ff. och Axhamn i NIR 2020 s. 104 ff. Hela häftet NIR 1/2020 dokumenterar det XVII Nordiska Upphovsrättssymposiet från det nordiska upphovsrättssymposiet som hade det övergripande temat ”Finns en nordisk upphovsrätt?”. Temats bakgrund var den ökade EU-harmoniseringen, som har påverkat möjligheterna till gemensamma nordiska lagstiftningsprojekt. Som bekant antogs nya upphovsrättslagar i de flesta nordiska länder i början av 1960-talet som ett resultat av samnordiskt utredningsarbete, varav det svenska betänkandet SOU 1956:25 (Upphovsmannarätt till litterära och konstnärliga verk) – som i flera avseenden var mer djuplodande än de övriga nordiska – kom att få betydelse som tolkningsunderlag även i övriga länder. Exempel på senare samnordiska utredningsprojekt av betydelse är t.ex. Nabolands-TV i kabel, Nordiska rådet 1984. har de senaste decennierna i stor utsträckning fått stå tillbaka för den normgivning som sker inom EU genom antagande av EU-direktiv.[fn]Även inom andra områden inom civilrätten har det traditionellt funnits ett starkt nordiskt samarbete. Se härom exempelvis Korte i SvJT 1984 s. 700 ff. Liksom för upphovsrätten har detta samarbete minskat över tid. Se härom Abrahamsson i SvJT 2001 s. 1 ff.
Direktiven baseras i sin tur i stor utsträckning på internationella konventioner, även om direktiven i regel innehåller långt mer detaljerade och djupgående bestämmelser än konventionerna. Direktiven och de internationella konventionerna motiveras bland annat av betydelsen för gränsöverskridande handel av ett likartat regelverk i många länder. Upphovsrättens ökade betydelse ur ett ekonomiskt perspektiv – särskilt för länder i industrilandskretsen som har branscher som är beroende av ett effektivt upphovsrättsligt skydd – har varit en stark drivkraft för den utvecklingen. Den mest betydande konventionen – Bernkonventionen[fn]Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk av den 9 september 1886, reviderad i Paris den 24 juli 1971 och ändrad den 28 september 1979. SÖ 1979:41. – har närmast full global förankring.[fn]För närvarande har totalt 181 länder ratificerat eller anslutit sig till Bernkonventionens senaste version från 1979, se https://www.wipo.int/export/sites/www/treaties/en/docs/pdf/berne.pdf. Exempel på länder som inte är anslutna till Bernkonventionen är Iran och Somalia. Dessa strävanden på internationell nivå nådde sin höjdpunkt genom antagandet av WIPO-fördragen och upphovsrätt[fn]WIPO-fördraget om upphovsrätt (WIPO Copyright Treaty), antaget i Genève den 20 december 1996. SÖ 2004:6. respektive framföranden och fonogram[fn]WIPO-fördraget om framföranden och fonogram (WIPO Performances and Phonograms Treaty), antaget i Genève den 20 december 1996. SÖ 2004:7. – de s.k. internetfördragen – liksom TRIPS-avtalet.[fn]Världshandelsorganisationen, Avtal om handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter (TRIPS), Marrakeshavtalet om upprättandet av Världshandelsorganisationen, bilaga 1C, 15 april 1994, i kraft 1 januari 1995. SÖ 1995:30.
