Specialhäfte till minne av Per Jonas Nordell / Special Issue in Memory of Per Jonas Nordell
När professor Per Jonas Nordell hastigt gick bort den 26 maj 2025, endast 59 år gammal, förlorade den nordiska rättsvetenskapen en framstående forskare och en uppskattad kollega.[1]En minnesruna för Per Jonas är införd i NIR 2025 s. 279 ff. För Nordiskt Immateriellt Rättsskydd (NIR) innebar hans bortgång också förlusten av en mångårig tidigare chefredaktör, vars kunskaper, omdöme och engagemang hade satt en tydlig prägel på tidskriften. Detta minneshäfte, som av produktionstekniska skäl publiceras i två delar i NIR häfte 3 och 4 för 2026, tillägnas hans minne och den vetenskapliga gärning som han lämnade efter sig.
Jonas rättsvetenskapliga verksamhet präglades av en ovanlig kombination av analytisk skärpa, teoretisk nyfikenhet och intresse för rättens förhållande till samhällets kulturella och ekonomiska verklighet. Hans forskning omfattade framför allt immaterialrätt och marknadsrätt, men rörde sig också över angränsande rättsområden. Genom arbeten som Rätten till det visuella (1997), Marknadsrättens goodwillskydd (2003) och Varumärkesrättens skyddsobjekt. Om ordkännetecknets mening och referens (2004) bidrog han till att fördjupa förståelsen av grundläggande rättsliga begrepp och deras inbördes samband. Särskilt utmärkande var hans förmåga att förena en noggrann analys av rättskällorna med ett självständigt teoretiskt perspektiv. Han nöjde sig inte med att beskriva gällande rätt, utan undersökte också dess utgångspunkter, begreppsliga förutsättningar och gränser.
Ett genomgående drag i Jonas forskning var intresset för samspelet mellan immaterialrätten och marknadsrätten, inte minst i fråga om skyddet mot illojal konkurrens. Hans arbeten visade hur dessa rättsområden, trots sina delvis skilda utgångspunkter, ofta aktualiserar gemensamma frågor om kreativitet, kommersiella intressen och skyddet för det som har ett värde på marknaden. Det är därför särskilt uppskattat att detta häfte samlar bidrag från kollegor och vänner som anknyter till flera av de områden som engagerade honom. Bidragen utgör inte bara en hyllning till hans forskning, utan vittnar också om den fortsatta relevansen av de frågor som han ägnade sitt akademiska liv åt.
Jonas betydelse för NIR var på motsvarande sätt både vetenskaplig och redaktionell. Som chefredaktör värnade han om tidskriftens kvalitet och ställning som ett forum för nordisk immaterialrättslig forskning. Under hans ledning utvecklades tidskriftens former för vetenskaplig granskning och digital publicering. Hans omfattande arbete med artiklar, rättsfallsreferat, litteraturanmälningar och notiser visar dessutom att hans engagemang sträckte sig långt utöver de uppgifter som vanligen förknippas med en chefredaktör.
