Immaterialrättens utveckling i Finland 2023–2024

Åsa Krook; Jonna Rask

Immaterialrättens utveckling i Finland 2023–2024

Developments in Intellectual Property Law in Finland 2023–2024

By Åsa Krook, Jonna Rask

From Nordiskt Immateriellt Rättsskydd nr 4 2024

Download

Immaterialrättens utveckling i Finland 2023–2024

Av Åsa Krook och Jonna Rask[*]Advokat Åsa Krook och juris magister Jonna Rask är båda verksamma vid Waselius Advokatbyrå Ab.

1. Allmänt

Under de två senaste åren har vi fått ta del av ett flertal intressanta immaterialrättsliga avgöranden i Finland. Högsta domstolen har meddelat fem prejudikat under perioden 1.1.2023–20.9.2024 varav två känneteckensrättsliga, två upphovsrättsliga samt ett inom ramen för patenträtt. Speciellt glädjande är att såväl Högsta domstolen som marknadsdomstolen i ett flertal fall begärt förhandsavgöranden av EU-domstolen. Vi kommer i vår artikel att redogöra för ovan nämnda rättsfall. Marknadsdomstolen har under samma period[1]1.1.2023–31.8.2024. avgjort 57 immaterialrättsliga tvister och 42 besvär[2]Marknadsdomstolen har sedan 2013 haft exklusiv behörighet att pröva tvister och klagomål om immateriella rättigheter i Finland, dvs. civilrättsliga tvister som gäller industriella rättigheter och upphovsrätt samt besvär över Patent- och registerstyrelsens (”PRS”) beslut i registreringsärenden. Därmed utgör år 2024 det elfte året som marknadsdomstolen fungerar som exklusiv domstol för immateriella rättigheter i Finland., av vilka vi valt att lyfta vi fram en handfull intressanta avgöranden.[3]Högsta förvaltningsdomstolen har inte givit något årsboksbeslut under den tid som denna artikel omfattar (1.7.2022–30.9.2024). För att möjliggöra en lätt läsning nämns kärnfrågan i varje rättsfall i dess rubrik.

I mars 2022 fattade regeringen ett principbeslut om en nationell strategi för immateriella rättigheter (IPR-strategi) i enlighet med den strategi som hade utarbetats av den av arbets- och näringsministeriet under våren 2020 tillsatta styrgruppen och projektgruppen. Målet med strategin är att Finland år 2030 ska ha en verksamhetsmiljö för immateriella rättigheter som effektivt stöder innovation och kreativt arbete, vilket ökar det ekonomiska välståndet och konkurrenskraften så att förverkligandet av grundläggande rättigheter och olika samhälleliga intressen mångsidigt beaktas. IPR-strategin förutsätter bl.a. att finska aktörer bör ha en stark kompetens inom immateriella rättigheter, innovationer i världsklass skapas och kommersialiseras i Finland, att immateriella rättigheter är en integrerad del av det politiska beslutsfattandet och att Finland har ett effektivt och konkurrenskraftigt system för immateriella rättigheter. Dessutom förutsätts det att Finland bidrar till utvecklingen av IPR-systemet och -regleringen på såväl EU-nivå som på nationell nivå. Exempel på konkreta åtgärder som IPR-strategin innehåller är bl.a. skatteavdrag och ekonomiskt stöd för forskning och utveckling, en övergripande utveckling av infrastrukturen kring upphovsrätt, implementering av upphovsrättsdirektivet (DSM-direktivet) och ändringar i upphovsrättslagen i anslutning till implementeringen, samt en totalrevision av patentlagstiftningen. Arbetet med att genomföra och utveckla strategin fortsätter för att uppnå de uppsatta målen.

You must be logged in to access this content

Only subscribers can log on to NIR, register a subscription to get access to NIR on internet.

Logga in | Subscribe

Webinars

4/22/2025

Tidskriften Nordiskt Immateriellt Rättsskydd (NIR) bjuder in till ett webbinarium på temat Långsamt farväl till specialitetsgrundsatsen

News items

Distinctiveness for non-traditional trademarks and the inherent distinctiveness for surface patterns (PMCA, PMÄ 14666-22)

Rättsfall | Sverige

In this case regarding a trademark application for a geometrical figure as a surface pattern, the PMCA provide guidelines in relation to distinctiveness in relation to surface trademarks, and particularly the assessment for its inherited distinctiveness. This case further elaborates on the responsibilities an applicant holds in relation to showing distinctiveness for signs, patterns or products that are not typically associated with being trademarks.

The balance of the law on the peace of the maritime grave at the wreck of Estonia and the journalistic interest (the Court of Appeal for Western Sweden, B 5637-22)

Rättsfall | Sverige

The balance of the law on the peace of the maritime grave at the wreck of Estonia and the journalistic interest (the Court of Appeal for Western Sweden, B 5637-22) Filip Jerneke and Stefan Widmark Introduction In this case, two persons were convicted for offence against the law on the peace of the maritime grave at the wreck of the passenger vessel Estonia after diving close to and filming the wreck for the purpose of making a documentary film. In this context, the most interesting aspect is how the court draws the line between the peace of the maritime grave and the journalistic interest.

Gross defamation – similar statements in different media resulting in different judgements (Stockholm District Court, B 568-21 and Svea Court of Appeal B 374-20)

Rättsfall | Sverige

Whether defamation is made in constitutionally protected or other media can have decisive effect. This is shown in two judgments from Stockholm District Court and the Svea Court of Appeal. The cases concern similar statements made relatively close in time by a woman about a man. However, the woman was convicted in one case but acquitted in the other.

Jaguar replica sportscar does not constitute copyright infringement

Rättsfall | Sverige

This case concerns a dispute between international car manufacturer Jaguar and a Swedish company, as well as the company's two owners, regarding allegations of copyright infringement in the defendants' production of a replica Jaguar C-Type sportscar.(1) The second-instance Patent and Market Court of Appeal reversed the first instance-court's decision and found that the replica did not constitute copyright infringement on two unusual grounds:

Go to news items