Patenträttsforskning år 1904

Patent Law Research in 1904

Av Bengt Domeij

Ur Nordiskt Immateriellt Rättsskydd nr 3 2026

Ladda ner

Patenträttsforskning år 1904

Av Bengt Domeij[*]Professor, Uppsala universitet.

1. Inledning

Per Jonas Nordell var intresserad av historia, vilket kan göra det passade att i detta sammanhang läsa Birger Ekeberg (1880–1968) och hans den 30 maj 1904 vid Uppsala universitet ventilerade doktorsavhandling, Studier i patenträtt. Det anses vara den första svenska avhandlingen inom immaterialrätt.[1]L. Björne, Den nordiska rättsutvecklingens historia, del 3, s. 141. Ekeberg kom sedermera att bli en ledande svensk jurist med uppdrag som bland annat justitieminister, justitieråd, president i Svea hovrätt, ledamot av Svenska Akademin och riksmarskalk. Stig Strömholm uttalar att Ekeberg utan tvekan kan betecknas som den svenska juristvärldens främste under flera årtionden.[2]S. Strömholm, Upphovsrättslagen – rötter och grenverk, NIR 2011 s. 108. En levnadsteckning finns i Festskrift tillägnad Birger Ekeberg (1950), H. Guldberg, Birger Ekeberg 70 år s. 7. Det kan också nämnas att fem år efter Ekebergs disputation, ventilerade Gustaf (Gösta) Eberstein (1880–1975), i Uppsala den 14 december 1909 doktorsavhandlingen Läran om namn och firma enligt svensk rätt.[3]L. Björne, Den nordiska rättsutvecklingens historia, del 3, s. 142. Avhandlingarna lade grunden för svensk immaterialrättsforskning.

Nedanstående behandling av Studier i patenträtt är metodologiskt inspirerad av Lars Olov Sundells doktorsavhandling från 1987, som handlar om åtta svenska rättsvetenskapliga doktorsavhandlingar (dock ej Ekeberg eller Eberstein) från åren 1870–1914.[4]L.O. Sundell, Tysk påverkan på svensk civilrättsdoktrin 1870–1914. I likhet med Sundell lämnas här inledningsvis en kort bakgrund kring samhället och rättsvetenskapen år 1904. Kortfattat beskrivs samhällsströmningar som kan antas ha påverkat doktorsavhandlingen, främst en industrialisering och internationalisering. Rättsvetenskapen dominerades av den så kallade konstruktiva inriktningen, men det var samtidigt en brytningstid och den så kallade Uppsalaskolan skulle snart komma att starkt kritisera rådande rättsvetenskap.

Du måste vara inloggad för att ta del av det här innehållet

Endast prenumeranter kan logga in på NIR, teckna en prenumeration för att få tillgång till NIR digitalt.


Logga in | Prenumerera