Patentsystemets betydelse för långsiktig tillväxt – några reflektioner med anledning av Ekonomipriset 2025
Av Peter A Jörgensen[*]Bergsingenjör, tekn. lic. Tidigare bland annat Teknisk Attaché i Kalifornien och verksam vid Styrelsen för Teknisk utveckling (STU), Svenska Uppfinnareföreningen och Uppfinnarkollegiet. och Kjell Jegefors[**]Jur. kand. Tidigare bland annat ordförande för Aktietorget och verksam vid Styrelsen för Teknisk utveckling (STU), Svenska Uppfinnareföreningen och Uppfinnarkollegiet.
1. Inledning
Under decennier har Sverige utvecklats som innovationsnation. De globala svenska företagen och några startup-företag är idag världsledande när det gäller att nyttja immateriella rättigheter för att skapa värden. Men för merparten av de svenska mindre aktörerna – startup-företag, andra småföretag, entreprenör, universitetsforskare, uppfinnare – är rättsläget rörande patent synnerligen svagt. Syftet med immaterialrätten är att bidra till ett värdeskapande vilket förutsätter ett balanserat rättssystem. På grund av systemets brister uteblir värdetillväxten för många av de mindre aktörerna. Dessa vinner inte rättegångar om väsentliga patent. Detta har gällt i decennier. Situationen är likartad vid tvister om företagshemligheter. Information om den stora risken för rättstvister och att de med stor sannolikhet medför att den mindre aktören förlorar dem är idag mycket knapphändig. Det svaga patentskyddet påverkar givetvis svensk konkurrenskraft, eftersom teknikutveckling hämmas. Trots övertygande signaler om hur mindre svenska aktörer blir avhända sina rättigheter både i Sverige och utomlands har ingen vetenskaplig studie gjorts om detta, med undantag för en mindre studie. Hur detta påverkat och påverkar vår konkurrenskraft har heller inte studerats. Det finns heller inga rapporter om de förlikningar som uppnåtts om patenträttigheter.
